F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

 Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur förskollÀrare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollÀrare pÄ sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-Äringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar vÀrdena solidaritet, frihet, förstÄelse, jÀmlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrÄn nÄgra pedagogers synvinkel med lÀroplanen som utgÄngspunkt. De metoder vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med intervjuer pÄ tre olika förskolor i SkÄne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhÄllningssÀtt och en del andra frÄgor som berör Àmnet. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr sociala representationer, anledningen till vÄrt val Àr att vi anser att lÀroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar pÄ att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp Àr svÄrt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhÄllningssÀtt.

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga möjligheter och hinder för barns reella inflytande pÄ arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer anser förskollÀrarna begrÀnsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke pÄ barninflytande? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit avstamp i forskning pÄ omrÄdet. Tidigare forskning visar pÄ att det finns en oro bland pedagoger att lÀmna pedagogstyrd verksamhet till förmÄn för barns inflytande. Studien Àr gjord pÄ fyra förskolor dÀr intervjuer och observationer har anvÀnts som metod.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollÀrares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Syftet med denna studie Àr att diskutera hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskollÀrare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollÀrare att man kan skapa möjligheter för barnen att pÄverka aktiviteters innehÄll och utformning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vÄr empiri. NÄgra av de teoretiska begrepp som varit anvÀndbara för vÄr studie Àr Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssÀtt.

Examensarbetets syfte Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för individanpassning i förskolan. Avsikten Ă€r att ta reda pĂ„ betydelsen av förskollĂ€rarnas barnsyn, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande nĂ€r det gĂ€ller individanpassning i förskolan. Även betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollĂ€rarna har en likartad syn pĂ„ individanpassning. FörskollĂ€rarna anser att miljön har en stor pĂ„verkan pĂ„ hur individanpassningen kan ske.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation anvÀnds för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet Àr att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och den metod som har anvÀnts Àr av kvalitativ art. Resultatet vi fÄtt fram redogör dÀrför inte för en absolut sanning utan för de tvÄ intervjuade pedagogernas erfarenheter och vÄr tolkning av dessa. Informanterna Àr tvÄ pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera pÄ vilket sÀtt Freinetpedagogikens syn pÄ barn och dess lÀrande Àr förenligt med LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fyra pedagoger pÄ tvÄ olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats dÀr jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frÄgestÀllningar och syfte.Vad gÀller resultatet sÄ ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhÄllningssÀtt Àn en metod, dÀr det utmÀrkande Àr synen pÄ barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befÀsts i det trevande försöket, handen och hjÀrnans arbete vÀrderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestÀmmande, samt att de ges ansvar utifrÄn sin förmÄga, Àr nÄgot som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

?Titta vad jag kan!?: En undersökning över samband mellan barnsyn, kunskapssyn och synliggörande av barns lÀroprocesser genom pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola..

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.